Och vi har vår gång
Jag har en dålig ovana som gör sin närvaro känd ungefär två gånger i veckan.
Det som händer är att jag kommer på mig själv med att tycka om en person mer bara på grund av deras utseende och känner mig då äcklad av mig själv.
Det låter troligtvis löjligt, med all rätt, men jag kan inte komma över det. Jag vill så gärna stå över den naturliga utseendefixeringen alla människor har.
I sinom tid lär jag få acceptera detta och helt enkelt följa strömmen, men just nu klarar jag inte riktigt av det.
Den som säger att den inte bryr sig om utseende ljuger för sig själv och/eller andra.
Det som händer är att jag kommer på mig själv med att tycka om en person mer bara på grund av deras utseende och känner mig då äcklad av mig själv.
Det låter troligtvis löjligt, med all rätt, men jag kan inte komma över det. Jag vill så gärna stå över den naturliga utseendefixeringen alla människor har.
I sinom tid lär jag få acceptera detta och helt enkelt följa strömmen, men just nu klarar jag inte riktigt av det.
Den som säger att den inte bryr sig om utseende ljuger för sig själv och/eller andra.
